Viryans filosofi

Viryans filosofi

Vi tror att en viktig del inom yogan är att få lite nya perspektiv på sitt liv och sin inställning. Och vad kan ge oss bättre verktyg för det än yogans filosofi?

Samtidigt tror vi i viryagänget att var och en blir klok på sin egen fason, därför pratar olika viryalärare på olika vis om filosofi på sina yogaklasser.

Hur funkar det? Jo, ena dagen kan gå på en klass där läraren har fokus på blickpunkter, drishti, och prata kring ämnet koncentration. En annan dag är det kanske ”grundning” som är det filosofiska tema, som gör att läraren dels pratar om yogans filosofi ur en mer klassisk synvinkel, dels om vad grundning betyder i vardagen. En del lärare utgår från traditionella filosofitankar från vedanta, tantra eller buddhism. Och en del utgår från nutidstankar från tex. mindfulness.

Vår gemensamma nämnare när vi presenterar våra filosofiteman i en viryaklass är att ämnet kan stärka våra elever.

Som du ser är viryayoga är filosofisk yoga, men samtidigt odogmatisk. I utbildningen går vi igenom olika synsätt, men vi prackar inte på dig en särskild livsfilosofi. Som lärare uppmuntras du att hitta din egen röst och ditt eget sätt att undervisa. Om du i det filosofiska temat utgår från dig själv, dina egna erfarenheter och vad just du vill förmedla, kan du förhoppningsvis stärka och inspirera dina elever så att de kan hitta sin väg.

Här kan du i våra minifilmer se exempel på hur man kan prata om chakran som ett filosofiskt tema.


Aktuella filmer

Här får du idéer och tips om biomekanik, filosofi och yogans historia.

Kalender

Februari 2021
3 februari: Fortsättningsutbildning 100h första träffen, Stockholm/online

15 februari: Certifieringsutbildningen online startar

Mars 2021
16 mars: Föreläsningsserie Meditation och yoga som självreglering? Del 1
Jung, känslor och det undermedvetna

 

April 2021
13 april: Föreläsningsserie Meditation och yoga som självreglering? Del 2
Zenbuddhism som självhjälp?

 

Maj 2021
4 maj: Föreläsningsserie Meditation och yoga som självreglering? Del 3
Kan en religiös övning vara en psykologisk teknik?