Ibland kan kunskaper spridas på de mest besynnerliga vis. I den andra delen av ”På jakt efter den moderna yogan” visar det sig att de gamla uråldriga yogatexterna kanske inte alls var så lätta att få tag på för yogierna. Hur blev till exempel kunskapen i Yoga Sutra tillgänglig för indier på 1800-talet?
Överhuvudtaget kan det här med informationsförflyttning vara intressant. Ibland tycker jag att en känsla av ”uråldrig sanning” sväva över vår yogiska verksamhet. Å ena sidan är det så spännande att många av våra praktiker ÄR urgamla. Å andra sidan börjar jag sakta men säkert också förstå att kunskap är något som ständigt förändras. Så varför inte ha en pragmatisk syn på yogan och ställa sig frågan: ”Hur är den här kunskapen hjälpsam för mig just nu?”